Bakgrund: I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vÄrd och omsorg vid demenssjukdom 2010 betonas att det Àr av högsta prioritet att socialtjÀnsten bör erbjuda personer med demenssjukdom möjligheter att delta i aktiviteter som Àr individuellt anpassade.Syfte: Syftet med denna studie var att kartlÀgga arbetsterapeuters anvÀndning av individuellt anpassade aktiviteter för personer med demenssjukdom pÄ sÀrskilda boenden i Sverige. FrÄgestÀllningarna innefattade vilka aktiviteter som anvÀnts, vilka aktiviteter de sÄg behov av samt vad som krÀvs för att kunna genomföra dessa.Metod: Studien Àr en tvÀrsnittsstudie av deskriptiv karaktÀr. Elektroniska enkÀter skickades ut till 61 arbetsterapeuter som slumpats fram frÄn tre framslumpade kommuner i varje lÀn i Sverige. 40 av dem svarade pÄ enkÀten. EnkÀtens aktivitetskategorier handlade om hushÄllsaktiviteter, bords- och spelaktiviteter, skapande aktiviteter, konst- och kulturaktiviteter, rörelseaktiviteter, utomhusaktiviteter, kontakter med andra, samt sinnesstimulerande aktiviteter.Resultat: Det vanligaste svaret i samtliga aktivitetskategorier var att ingen aktivitet hade anvÀnts.

KartlÀggning av aktivitetsmönstret hos kvinnor med lÄngvarig smÀrta ger kunskap om vilka aktiviteter individerna fyller sin dag med och var dessa utförs. I denna pilotstudie medverkade tre kvinnor med lÄngvarig smÀrta som stÄtt i kö till interdisciplinÀrt smÀrtrehabiliteringsprogram i ett Är eller mer. Datainsamling utfördes med en aktivitetslogg under tvÄ dygn samt ett egenhÀndigt utformat frÄgeformulÀr med kompletterande uppgifter angÄende livssituation. Denna pilotstudie pÄ tre individer visade likheter avseende aktivitetskategorin vÄrd och att de flesta aktiviteter utfördes i hemmet. Den visade Àven olikheter angÄende antalet aktiviteter som utfördes per individ..

Utvecklingen av elrullstolar har öppnat upp mÀngder av möjligheter för personer med funktionshinder som pÄverkar deras förflyttningsförmÄga. HjÀlpmedel kan underlÀtta för en person att vara delaktig i meningsfulla aktiviteter. Genom delaktighet skapar vi relationer och hittar mÄl och mening med livet. Delaktighet förÀndras med Äldern. Syftet med studien var att undersöka hur elrullstolsanvÀndare upplever ökad delaktighet i vardagliga aktiviteter sedan de börjat anvÀnda elrullstol ? en jÀmförelse mellan yngre och Àldre anvÀndare.

Ett arbetsterapeutiskt grundantagande Àr att mÀnniskan upplever hÀlsa av att utföra meningsfulla aktiviteter. För arbetslösa ungdomar ökar risken för en Àndrad tidsstruktur pÄ dagen, isolering, kÀnslor av meningslöshet och vÀrdelöshet, sÀmre sjÀlvförtroende och ökad passivitet. Arbetsterapi kan vara till hjÀlp för att motivera dessa individer till ett förÀndrat aktivitetsutförande dÄ det behövs. För att studera tidsanvÀndning krÀvs insikt i individens aktivitetsrepertoar samt hur fördelningen ser ut mellan olika aktivitetskategorier. TidsanvÀndningsinstrument, sÄsom loggböcker, gör det möjligt för arbetsterapeuter att kartlÀgga dagens aktiviteter.

MÄnga mÀnniskor med diagnosen schizofreni har uppvisat en bristfÀllig aktivitetsbalans med endast fÄ aktiviteter. Dessa aktiviteter bestÄr mestadels av vila och stillasittande. Symptom vid schizofreni leder till att personen fÄr svÄrt att fÄ en normalt fungerande situation i vardagen vilket ökar risken för isolering, kÀnsla av meningslöshet, förÀmrat sjÀlvförtroende samt social isolering. För att studera tidsanvÀndning och aktivitetsbalans krÀvs inblick i hur individen spenderar sin tid samt hur fördelningen ser ut mellan olika aktivitetskategorier. TidsanvÀndningsinstrument, sÄsom tidsdagbok, gör det möjligt att kartlÀgga dagens aktiviteter och dess innehÄll.

BAKGRUND:1998 Ärs lÀroplan för förskolan har sin utgÄngspunkt i Vygotskijs teori och det sociokulturellaperspektivet dÀr man ser kultur, sprÄk och estetiska Àmnen som integrerade i förskolans vardag.Samspel och reflektion tillsammans med andra ses dÄ som en förutsÀttning för lÀrande. Bild ochbildskapande pÄ förskolan ses idag som sprÄkligt och kommunikativt, som ett dokumentationsmaterialmen Àven som ett uttrycksmedel för barn att visa kÀnslor och stÀrka sin identitet.SYFTE:Studien syftar till att undersöka, analysera, tolka och beskriva hur nÄgra förskollÀrare resonerar kringbarns sprÄkutveckling genom bild och bildskapande. Samt om de under sin förskollÀrarutbildning fÄttkunskaper om integrering av bild i sprÄkutvecklingsarbete med barn.METOD:I studien anvÀnds kvalitativ intervju som redskap för att undersöka hur nÄgra förskollÀrare resonerarkring barns sprÄkutveckling genom bild och bildskapande. Bearbetning och analys av insamlad datautgÄr ifrÄn Vygotskijs fyra aktivitetskategorier det sociala, det medierade, det situerade, det kreativa.VÄra respondenter Àr sex förskollÀrare som arbetar pÄ tvÄ olika förskolor med barn i Äldrarna ett tillfem Är. Förskolorna fick sjÀlva vÀlja ut respondenter.RESULTAT:Resultatet av studien visar att barns sprÄkutveckling genom bild och bildskapande Àr en stÀndigtpÄgÄende process i vardagen pÄ förskolan.